Digitaliseringen av tillverkande industri – Hur smart är egentligen din smarta fabrik?

Publicerad: 19.09.2022

Se vårt webinar – Kvalitetssäkra din supply-chain

Den tillverkande Industrin har alltid varit en pådrivare av ny teknik, exempelvis robotar och automation har fötts fram för att öka effektiviteten. Från den industriella revolutionen tills idag har vi sett många bolag födas och nå stor framgång, ABB, Sandvik och SKF är några svenska exempel. För att sedan under 2000-talet inte kunna hänga med i den enorma hastighet som världen förändras i. Många hamnar i fällan “det vi gjorde igår borde fungera även imorgon “ då det kan kännas jobbigt att arbeta med förändring Det var ju trots allt deras systemen som har visat sig vara framgångsrika och tillförlitliga, så varför byta?

I den här artikelserien tar vi en titt på de utmaningar som Industri och tillverkning står inför under sin digitala transformation.

Ökade krav

Pandemin fungerade som en multiplicerare på alla de utmaningar som den tillverkande Industrin försökt lösa med Industri 4.0. Vikten av automation blev extra tydlig när många tvingades arbeta hemifrån och man fick stänga fabrikerna temporärt. När allas förutsättningar och beteenden förändrades över en natt ökade kraven på att kunna anpassa tillverkningen.

Oavsett vad som produceras och vart produkten produceras vill kunderna ha specialanpassade produkter och lösningar. Som funktionen att snabbt kunna skala upp från bara en enhet av varje produkt till flera hundra för att sedan skala ner igen blev mer påtaglig. För att kunna anpassa sin produktion efter kundernas behov behöver företagen bli mer agila och fabrikerna flytta sig närmare sina kunder och skapa effektivitet i sin produktion.

Smarta fabriker men inlåst data

Internationellt har nio av tio tillverkande bolag redan börjat att investera i digitala och smarta fabriker för att lösa utmaningarna som en mer anpassad tillverkning har. Just in time-tillverkning och leverans fungerar inte då det kan skapa bottlenecks i leveranskedjan. Smarta fabriker hjälper också till med att bli mer miljövänlig. Du kan optimera din materialanvändning för mindre spill och mer återvinning.

Allt detta låter som en dröm och att bara investera i digitala och smarta fabriker kommer lösa alla utmaningar. Men det många missar är att man börjar digitalisera sina fabriker utan konkreta business cases. Då står du där med din smarta fabrik men all data är fortfarande inlåst i silos.

För att nå hela vägen fram räcker det inte med att bara koppla ihop systemen. För verklig synkronisering, både inom produktionen och med externa faktorer som kundernas efterfrågan och eventuella begränsningar i utbudet, måste organisationerna utveckla tätt integrerade system (MES, ERP, sensor) och övervinna den silokultur som fortfarande finns i många företag. Data måste kunna flöda fritt mellan olika system för att rätt insikter ska kunna dras.

Data governance och master data management blir därför en grundförutsättning för att lyckas med industri 4.0. Det spelar mindre roll om ni lyckas samla in mer data exempelvis genom att koppla upp några av maskinerna i fabriken om inte Informationsintegration för en hel värdekedja är på plats. Från kund via den egna verksamheten och till leverantörer. Detta görs genom att standardisera informationsutbytet för samtliga aktörer i värdekedjan. Nycklar här är att standardisera formatet på meddelanden och att komma överens om metadata för de centrala informationsobjekten. Förutsättningen är en virtualisering som möjliggör en losskoppling från de underliggande transaktionssystemen hos de olika aktörerna i värdekedjan. Data Fabric är en arkitektur som har som syfte att möjliggöra informationslogistiken genom hela värdekedjan.

Vad resulterar det i?

Fokus skiftar från ett leveranssynsätt till att det är kundernas aggregerade efterfrågan som styr leveranskedjan. Planering, orderläggning och materialförsörjning baserar sig i hög grad på tillgänglighet i stället för Just In Time.

Administrationen i alla led kommer i hög grad kunna automatiseras och övervakas.

Traditionella kund- och leverantörsroller kommer att ersättas med partnernätverk som tillsammans organiserar informationslogistiken

Att organisera Data Governance och Data Management är helt avgörande för att möjliggöra en effektiv informationslogistik.

Exempel:

Kollektivtrafiken blir i högre grad Demand Response Driven baserad på en aggregering av efterfrågan, störningar i trafiken och events. Tidtabeller kommer successivt få en mindre betyelse.

Leverantörerna till detaljhandeln kommer att ansvara för att fylla på hyllorna baserat på kundernas konsumtionsbeteenden.

Reservdelsförsörjningen till producerande bolag kommer att basera sig på en kombination underhållsplaner för förebyggande underhåll, prediktioner från RCM, Reliability Centered Maintenance och tillståndståndsbaserat underhåll.

Komponentförsörjning med tillhörande tjänster kommer börja genom att aggregering av efterfrågan av produkter och tjänster i slutkundsled och sedan driva efterfrågan genom hela värdekedjan. Ett bra exempel är när en konsument konfigurerar en bil eller garderob på nätet.